Bristningar

 
 
 
 
 
Har ni bristningar? Isåfall har ni ”behandlat” det på något sätt eller bara låtit det vara
 
Det kanske är en lite udda fråga men bristningar är verkligen ett av grejerna som man knappt pratar om. Jag menar man pratar om vikt, kroppsformer men aldrig bristningar som faktiskt är något många har. 
 
Själv har jag bristningar vid höften/låren och fick dem när jag kom i puberteten. Tydligen växte jag så fort att huden inte hann producera hud eller vad det var. Fick ju panik när jag såg mina bristningar, mamma fick också panik så vi gick till olika hudläkare och de kunde konstigt nog inte ”identifiera” det tills en av läkarna sa att det var vanliga bristningar. Jag hoppades på att det var något tillfälligt men så var det inte. Helt ärligt höll vi på att fundera på laserbehandlingar. Dock rekommenderade läkaren att låta bli för att det är naturligt. Jag ville fortfarande inte ge upp utan testade alla krämer i världen och ingenting fungerade. Trodde det var the end of my life och jag skämdes så grovt över mina bristningar. Vågade knappt duscha i gympan längre för att jag trodde att alla skulle skratta åt mig eller något. Bikinis var ju bara att glömma, aldrig att jag skulle våga visa mig i bikini med mina bristningar kände jag. Det tog seriöst flera åår innan jag lärde mig att acceptera dem, fy fan så hemskt egentligen. Mitt självförtroende var på minus noll typ :/ Idag är jag glad att jag kan acceptera dem, jag menar det är ju väl bara lite ränder… Men när jag fick dem var det mer än bara ränder. Jag trodde typ att det var någon hudsjukdom och att jag skulle plågas förevärr.
 
 
OK DET ÄR INTE MIN RUMPA. BILDEN ÄR LÅNAD FRÅN GOOGLE. HAHA